Inlägg från Spirit #2: (Mottaget från satellit-mail)

För läsaren av den har bloggen kan det möjligtvis ha framgått att det pågår ett drev mot en av besättningsmedlemmarna på båten.

Jag talar naturligtvis om vår ordinarie krönikörs raljerande om en persons val av huvudbonader. Varför han valt att ge sig på mig har jag ingen aning om. Visserligen råkade jag nämna att han en gång drabbats av den maskulina åkomman “musarm” för den övriga besättningen. Något som han berättat för mig i förtroende under en lång mörk nattvakt. Men jag brukar ju å andra sidan stötta honom gentemot dom andra när de retar honom för att det går som långsammast när han kör båten. Hur som haver. Mössan är ett väldigt underskattat plagg och den har ett odiskutabelt värde för den transatlantiske resenären. Den är tjusig att se på och den skänker sin bärare en förstärkt pondus och gravitas. Själv har jag valt en kollektion av mössor som täcker dom flesta situationer som kan uppstå under resan.

Jag har en medeltjock windstopper (svart med lite vitt på), en medeltjock till tjock fleecemössa (det var denna som AA i sitt barhuvade oförstånd kallade för en “windstopper” i ett av hans tidigare hatmail). Jag har dessutom en lite grundare rund modell som är lätt vattenavstötande (svart) och en i tunnt fleece (grön). För lite svalare väder har jag valt att ta med en tunn rund mössa i något slags syntetmaterial (vit) och ett par supertunna “tunnelmössor” (hål raktigenom). Samtliga av märket “Houdini”.

Med denna klara,kraftfulla och rationella förklaring till det ensidiga drev som Ni tidigare kunnat ta del av menar jag att debatten blivit lite mer balanserad, ja om den inte rent av börjar väga över i en för mössbäraren gynnsam riktning.

Tack för er förståelse